Jag vill inte leva

JAg vaknar upp 9/10 gånger och känner att jag ser fram emot en ny härlig dag. Men så kommer den där 1/10 då jag vaknar upp och inte ser fram emot någonting. Igår var det en sådan dag. Jag vaknade upp galet trött vilket nästan aldrig händer. Hade haft svårt att somna kvällen plus att jag vaknat till väldigt många ggr under natten.
Frukosten smakade inte alls lika bra som den brukade göra och när jag väl var på väg till träningen så var jag nästan gråtfärdig. Träningen gick skit, jag hade ingen lust med någonting, allt gjorde ont och kändes jobbigt. JAg hade hoppats att det skulle vända under dagen men det gjorde det inte, blev dock lite bättre på kvällen, men den där olust känslan låg kvar i kroppen hela tiden.
Nu känner jag ju så här väldigt sällan så jag kan oftast uppskatta känslan till och med. KAn uppskatta att känna att jag vill ligga i fosterställning att gråta. Tycker det är spännande att ha sådana känslor då jag har dom väldigt sällan. Igår tänkte jag att det måste vara så otroligt jobbigt att ha sådana jämnt. Finns ju folk som ständigt går runt och är deprimerade och inte har lust att leva. Idag är iallafall en mycket bättre dag för mig och jag ska snart träna Thaiboxning med Världens bästa karlsson!!!

Kommentarer

kommentarer